academic deflowering

today. the anticipation. results of the first exam. an A. euphoria for five minutes.

then emptiness.

so much work. for what?

like my classmate said, the academic virginity is taken. it hurt a bit. i bled a bit.

my fave crack whore

i give up. whitney could sing the phone book, i'd still melt like a glob of bregott on hot teflon. there is just something about her voice that makes me feel completely calm and euphoric at the same time. even when she sings the most cheesfilled lyrics, with the most crack piped voice, with the most ridiculous melody (i crashed down, and i tumbled, but i did not -pause pause pause- CRUM-BLE) i still capitulate.

saknar

det suger att vara ensam i en ny(gammal)stad. att inte ha så många vänner. men, de känslorna är som bortspolade när man får ett sådant här email från ens nära vänner. som tyvärr är riktigt långt borta.


A: you know, i think my life is less exciting w/o lotta here
I: manders! your life is fabulous
A: no, i'm serious. it's ok, but a certain thrill is missing
I: i know

drogen

jag brukade hela tiden säga fel. jag sa alltid "coffein" när det hette "caffein".

nu, i ett land där coffee heter kaffe, heter caffeine "koffeine".

givetvis säger jag nu hela tiden "kaffein" åt "koffein".

tvärtomvärlden hej hej.