2010

nu kom jag på vad det var. känslan jag haft de senaste dagarna. jag ville inte att ett nytt år skulle börja. ytterligare en markör om att tiden inte stannar. den är obarmhärtelig. jag ville ju frysa tiden. knopparna som brister har aldrig gjort ondare. kanske blir känslan detta år mer normal, mindre isande, mer lungt bultande, stadigare, ömsintare. hoppet.